Om sanningen ska fram så är jag expert på att hitta ursäkter för att jag är bekväm, och jag gillar inte vinter....
Nåväl jag hittade den optimala lösningen för mitt dåliga samvete.
Jag "skickade" min fina häst i träning till Gummi... nu var det dock inte bara lathet som fattade det beslutet, jag behövde också hjälp för att komma vidare med hästen.
Kontentan av detta beslut blev att jag vart av med hästen... Kolskeggur är helt fantastisk i träningen och Gummi hittade en ny tävlingshäst. Kul för mig:)
Det gör inget, han kan få låna honom en säsong och se hur långt han kan komma med honom. Jag tar tillbaka honom i slutet av sommaren.
Det är ju ändå jag som har ridit till honom så bra så att Gummi bara kunde sitta upp och finlira.... (eller hur?)
Nåväl hästar har vi gott om så mina sällsynta ridturer ska väl lösa sig ändå.
Denna helg roddade vi ihop en ridkurs på Wången. All inclusive, dvs. hotellboende, god mat, bastu o relax, massage och ridning i uppvärmt ridhus med massor av gofika på läktaren.
Vi hade det toppenbra trots -32 grader ute.
Att få umgås med härliga hästmänniskor, rida inomhus i värme och bara ha det bra är faktiskt balsam för själen och för ridsuget.
Jag hade helgen till ära dammat av min gamla Emma (skäckhäxan) som jag inte har ridit på evigheter. Hon skötte sig galant och är en sådan härlig ridhäst. Det kändes som att komma hem på riktigt när jag satt upp.
Vad som också kändes på riktigt var den mördande träningsvärken som följde med i kittet.
Från att haft riduppehåll sedan i november till att slänga sig ut på ridkurs 3 x 45 minuter, så smart!
Undrar hur jag tänkte kring detta - absolut inte alls.
Nåja det var det väl värt, och kanske kommer jag att hänga i och rida lite mera efter denna ridenergi kick, Vem vet?
Gummi och "Kolan" Flott va? Skäckhäxan Emma och jag på Wångens ovalbana någonstans i karriärern. |
All inclusive låter så himla skönt och massage uppe på det :)
SvaraRadera