Storleken har ingen betydelse...

...Sägs det. Men det är samtidigt väldigt roligt att titta på sina små juveler till fölungar med dess likheter och olikheter. I somras fick vi fyra föl varav alla var ston. Det förstfödda heter Thóra från Valne Gård och är till höger på bilden. Hennes pappa är Thór från Järsta och jag önskade mig ett stoföl med Thores långa fina ben.... Ärligt talat så har jag aldrig sett en fölunge med så jäkla långa ben. Hon är 8 månader gammal nu, men lika hög som de vuxna hästarna. Den lilla godingen till vänster heter Blaeja Från Valne gård, hon föddes 6 veckor senare och är nog en av de minsta fölungar jag sett.. Däremellan fick vi också två helt normalstora bebisar. Ska bli grymt roligt att följa dessa fyra jämnåriga damer under sin uppväxt. De fina bilderna är fotograferade av Ulrika Forsstedt som är en mästare på just fina bilder. Härligt är det också att få en glimt av varma, soliga sommaren när man sitter och huttrar i -23 graders kyla.

Smygöppning

Så har det dragit igång! Maskinerna går för fullt och alla våra egna hästar får glatt finna sig i att det är badning på schemat numera. En del hästar går in som om de aldrig gjort annat, medan en del är lite skeptiska i början. Min gamla Emma som är den coolaste häst jag vet, fick vara en av de första "patienterna". Det var dessutom ett syfte med det, eftersom hon har dragits med ett böjvecksexem på insidan av framknäna ända sedan jag köpte henne för 12 år sedan. Vi har haft åtskilliga veterinärer som har tittat, vi har kletat med salvor och oljor, klippt och skrapat skorpor men det har aldrig försvunnit. Tydligen så är det en defekt i hudcellerna som skapar detta. Nu har hon behandlats i SPA tanken 5 gånger ungefär varannan var tredje dag och på höger framben är hon helt fri från exem. Fortfarande lite kvar på vänster ben men väldigt lite. Makalöst! De danska killar som var här och installerade maskinerna talade också om att SPA behandlingen är jättebra för psoriasis och även för Celluiter..... Skulle ju vara fint med släta lår till sommaren, men 3 grader i vattnet... tveksam! Första kunderna har också besökt oss och är supernöjda med snabba resultat. Maarit Friman som sköter både hästar, fölningar och hemsidor på våra företag (måste nog snart anställa henne på heltid..) har snickrat ihop den nya hemsidan för rehabverksamheten. Välkomna in och läs http://www.valnehastrehab.se/

Januaris olycka

Lyckan kommer och lyckan går.... sägs det och det är nog sant. Vi var så jättelyckliga över det föl som Spes frá Litlu Tungu bar i sin mage. Framför allt lyckliga över att få ett föl med sådan fin pappa som Midas frá Kladbakk, men även lycklig och nöjd över att vårt första försök med transportsperma på semin funkade så fint. Natten mot torsdagen så kastade Spes sitt 7 månader gamla foster :( Vi vet inte varför men hennes juver hade börjat svälla dagarna innan så helt klart förberedde hennes kropp sig för att stöta bort fostret. Det visar nog med all tydlighet att det var något fel på bebisen, och naturen skötte detta så som sig bör. Det känns faktiskt bättre i själen än om hon skulle blivit skrämd eller att någon annan yttre påverkan hade ställt till med detta. Vi och veterinären tror heller inte på abortvirus eftersom flocken är så isolerad och bara går med varandra. Det viktigaste i eländet är ändå att Spes är frisk och mår bra. Hon fick lite medicinsk hjälp med att släppa efterbörden och en pencillinkur efter detta, och hittills verkar hon må finfint. Svider lite i plånboken såklart eftersom vi inte tecknade någon avelsförsäkring, men det är ändå bara pengar.. Midas finns kvar hoppas jag, och nu när Spes inte kommer att ha föl vid sidan så blir hon lättare att transportera till hingst. Kanske vad det här ett sätt att säga att man inte ska gå emot naturen, utan låta stoet träffa hingsten och låta kärleken flöda... Eller så var det ett sätt att tala om för oss att vi har mer än tillräckligt med hästar och faktiskt borde dämpa oss en aning. I alla fall så går det lite troll i våra januarimånader. När det händer något tragiskt bland våra hästar så är det antingen i november eller januari det händer. De månaderna stod ju inte på favoritlistan sedan innan heller.

En "bebis" ska flytta...

Vår fina Ronja från Valne ska bli nollåtta!
Ronja som låg i mamma Spes mage när de anlände till oss hösten 2003, har växt upp i vår stoflock.
Hon reds in som fyraåring och visades, visades om igen som femåring och betäcktes direkt efter det.
Tre fina föl har hon fått (bara stoföl) varav ett tyvärr dog vid fem månaders ålder av en brusten pulsåder.
Sista åren har Ronja tillbringat i Kallsta tillsammans med våra andra avelsston. Hon har med andra ord levt ett enkelt och okomplicerat liv som mamma på heltid.
Nu är det dax att återgå till arbete, och det tror jag att hon kommer att gilla.
Ronja är en otroligt positiv och charmig häst, arbetsviljan är det inget fel på och hon är nyfiken på livet.
Besiktades på Wången av Ulf i morse och klev direkt på Gunnar Olssons hästtransport till Stockholm.
Där möts hon av sin nya ägarinna Anna Gudmundsson som väntar med spänning....
Jag är helt övertygad om att det blir jättebra, och Ronja får det super därnere.
...men lite ont i mammahjärtat gör det ändå, hon är trots allt vår bebis.

Plötsligt händer det...

Det vi har väntat på ett bra tag nu är på G!
Med installatörer från Danmark och Eskilstuna, med maskiner från Odins åkeri och med ett enormt förarbete av Gummi så är projektet på väg att ställas i ordning.
Själv sitter jag på jobbet i stan och kan bara följa installationerna via MMS och telefon, men det är galet spännande...
I morgon ska första hästarna in i vattnet... och hästarnas ägare ska fira i Champagne (om allt funkar)
Välkommen Valne rid & rehab center!

Jultramset i Valne

I fredagskväll så drällde de in... alla goa tjejer som skulle ta två dagars time out från julfirandet.
Med Wedans SM macka och ett och annat glas vin på kvällen, så avhandlades det nyaste skvallret i Jämtlands islandshästvärld.
Det var inget särskilt skvaller om någon, utan mest en uppdatering om hu alla har haft det under hösten med sina hästar och familjer.
Vet inte om det är lika överallt men här uppe går man lite i ide under höst och vintermånaderna. Det är inte många kurser och heller inte några tävlingar, så vi sitter mest och nöter själva i de Norrländska skogarna.
Lördagmorgon bjöd på tokstorm, det blåste som satan och snön drev från alla håll och kanter.
Första ridpasset var i paddock och jag var full av beundran att gänget inte bara vägrade!
Gummi ringde och bokade ridhuset på Wången till eftermiddagen, men efter lunch var alla överens som att de ville hellre rida ute.
(...vilka dårar) Iväg stack de i alla fall på uteritt, två grupper delades in och de red i en timme var.
Tydligen var det helt galet roligt för alla kom hem och skrattade och tyckte det var en fantastisk ridtur.
Från och med nu är ni mina hjältar, jag hade aldrig ridit i det vädret!
Massage och after ride. Det serverades isländska snittar och torkad fisk, varvat med lite svenska delikatesser. Kaminen sprakade i köket och Jägermeistern satt fint.
Middag och julklappar blev det på kvällen. De flesta var rätt trötta men hängde i ändå. Vi gick och la oss  halv ett, men några tappra partypinglor höll ut till tretiden..
Varsin privatlektion på söndagen i ett väder som bjöd på regn, snö, blåst, vindstilla samt sol.
Det var en supertrevlig helg och även om jag inte rider utan är hushållerska hela tiden,så får jag massor av inspiration. Glädjen smittar av sig och gemenskapen gör att allt blir så roligt.
Tack snälla goa tjejer som fyller hela Valne gård med så mycket energi!




Ylva Fjell på sin mysiga skäck i mixväder...

Glada, pigga brudar torts att några av dem tillhörde partypinglorna...

Agneta Atleström "packad" och glad, men vill inte åka därifrån..