Gummi och Meyla

I gårkväll lastade vi hästar och åkte till varma sköna ridhuset på Wången igen.
Jag kan inte nog tjata om hur jäkla lyxigt, varmt och skönt det är att få rida där, nu när vi har en sådan kall och jobbig vinter.
Jag gnodde ju på med min fina Kolskeggur. Han var superduktig och det blev ett sådan där härligt ridpass när allting bara stämde. (Det är inte jätteofta det händer...)
Jag tappade däremot fokus på min ridning flera gånger när jag tittade på det andra ekipaget. Gummi red Maarits härliga sto Meyla från Jemthagen. ÖGONGODIS!
Hon är så otroligt häftig med sina långa ben som rör sig överallt. En framåtanda och energi som smittar av sig i hela ridhuset. Nu är hon fortfarande ganska ung och lite så där valpig och vinglig som de blir när de har mycket ben och kropp som ska balansera i harmoni med varandra. Men positiv, glad och med viljan att lära. Jag håller verkligen tummarna att alla pusselbitar faller på plats i rätt tid för då blir det en sjujäkla bedömning i sommar! Nu är det länge kvar och allt kan hända, det är ju fortfarande levande varelser med egen vilja så det är farligt att ta ut något i förskott, men hoppas kan man alltid.
Gummi  blir barnsligt glad över att få rida hästen, och en glad gubbe är ju alltid trevligt....
Vi bara gratulerar Maarit och Leif som har en sådan fantastisk häst som dessutom är egen uppfödning.
Har snott en bild av Maarits hemsida som visar Gummi och Meyla på Wångens avelsbedömning 2009.

Equiterapi

Har testat något nytt för oss.
Igår körde vi vår 5-åriga hingst Pjakkur till Frösö Hästgård för ett besök hos Equiterapi och veterinärstationen Thorslunda Gård som var tredje vecka besöker Frösön för att reparera hästar.
Någon månad innan avelsbedömningen i juni förra året så tappade plötsligt Pjakkur sina rörelser och blev allmänt stel och klumpig. Vi trodde att han som unghingst hade tappat gnistan och var mentalt trött efter all träning. Ridbedömningen blev rätt dålig och vi tog av honom skorna, slängde honom till Maarit och Leif på hingstbete. Sedan har han gått med unghingstarna ända fram till i mitten av januari.
På med nya skor och träningen startades upp. Efter ett par veckor när ridningen kom igång så var det samma stela, osmidiga häst som i våras. Dessutom öm över ryggen.
 Hittade då detta alternativ på behandling via kontakter och bokade snabbt en tid.
Mycket riktigt, hästen har dragit på sig en skada i ryggen som har resulterat i låsningar i bäckenet samt lite andra defekter. Efter 2 timmars undersökning, akupunktur och behandling kunde vi se en häst i longering med ett helt annat rörelsemönster. Facinerande!
Pjakkur ska få en behandling till om tre veckor och sedan ska han förhoppningsvis vara återställd.
Låter ju helt fantastiskt om det funkar så.
Framför allt är jag så otroligt glad över att ha fått en förklaring till varför en häst med jätteflotta gångarter plötsligt ser ut som någon av våra äldsta ridskolehästar. Att veta att vi har en superflott häst, men bedömningssiffrorna säger något helt annat är rätt jobbigt när man inte vet orsaken.
Det viktigaste av allt är i alla fall att hästen blir frisk och slipper ha ont någonstans, så jag ser med spänd förväntan fram emot slutresultatet av denna behandling.

Döggvidotter

Har fått några bilder av en av Döggvis första avkommor på Island. Ett sto som heter Binný frá Björgum
Binný är 5 år i år och bedömdes exteriört till 7.96 förra sommaren.
Tyvärr satte den elaka virusen på Island stopp för ridträningen under våren så det blev ingen ridbedömning.
Hon ska visas i sommar och ägarna har enorm tro på en hög bedömning. Hon har otroliga rörelser och är jättetrevlig i lynnet.
Ser spännande ut inför Döggvis sommar som avelsmatador! Dessutom får vi ju en Döggviavkomma själva i juni om allt går som det ska.
Vill ni också ha en sådan här så kan ni slå en signal och boka plats hos vår fina skimmelhingst!

Lyxigt med ridhus

Det är en sådan härlig känsla att kunna kliva in i Wångens stora varma härliga ridhus, lämna täckbyxor, vinterstövlar och tjockhandskar hemma.
Plötsigt känner man sig som en bättre ryttare bara för att man har fått tillbaka lite smidighet och känsla som hela vintermunderingen normalt plockar bort.
I går kväll klämde jag in mig tillsammans med Joanna och Malin på deras ridlektion för Gummi.
Det var riktigt roligt att rida, ännu roligare var det att se de andra ekipagen när de fick svettas och kämpa med instruktörens övningar....
Själv gled jag bara runt och finlirade lite för mig själv, men Kolan gick emellanåt väldigt bra och jag är supernöjd.
Joannas häst Garpur fick sig en ordentlig genomkörare och är nog trött både mentalt och kroppsligt idag.
Malin red Maarits superfina sto Hraffa, de passade varandra otroligt bra. Gummis kommentar var:
Vad bra Malin att du har fått en häst som kan lära dig att rida sakta! Vet inte vad han menade med det?
Nu ska jag ta mig i kragen och försöka åka upp ialla fall varannan onsdag och utnyttja var ridhustid.
Motigt att packa och lasta men gudomligt roligt när man väl är där.
Om någon är intresserad att haka på så finns det en ledig plats i denna grupp, onsdagar ojämna veckor 20.00-21.00