Vackra hingstar blir vackra valacker

Nu har vi kastrerat våra två svarta skönheter Pjakkur och Kiljan.
Skulle väl ha gjorts tidigare men ibland räcker inte tiden till och dessa "vi borde" hopar sig.
Det känns både lite tragiskt och elakt att ta ifrån de stolta hingstarna sin manlighet. Speciellt dessa två som är så otroligt snälla även som hingstar.
Det är ju onekligen lättare i hantering, hagar samt som försäljningsobjekt om de är valacker så det fick bara bli så.
Nu är såren läkta och fina och hästarna är återigen i full träning.
Hoppas de kan njuta av livet i alla fall även om vi har berövat dem en del nöjen...

Våra härliga ston

I lördags tog jag mig faktiskt tid att åka ut till Leif och Maarit för att hälsa på ett gäng hästar som är våra.
Utrustad med två kilo morötter, gummistövlar och en kamera gick jag runt i de ännu lite vintermurriga hagarna.
Först ett besök hos stofölen, de var så otroligt söta så jag glömde helt bort att fotografera.
Såklart är de ju brunsvarta utan tecken (eftersom vi samlar just på sådana...) men med massor av man och så proportioneliga som man kan vara när man snart fyller 1 år. För oss är ju stoföl sällsynta så dessa två damer är värdefulla. Vet aldrig när det kommer något igen.. Det förra stofölet fyller 6 år nu
Naturligvis lärde jag dem att äta morot från handen, jag håller på att förbereda mutorna inför framtida rymningar. Helt enligt min nya strategi vad det gäller att tämja unghästar.
Vidare promenad till nästa flock. De stora damerna med pondus! Fyra tjocka rultor men massor av avfallande vinterpäls. Muska frá Keldudal som är betäckt med Ygdrasil från Jarde. Det fölet ser jag fram emot. I de bästa av världar så blir det ett sto med Muskas lynne och vilja samt "Sillens exteriör och bensprattel", då kan vi räkna hem ekonomin det året i alla fall.
Ronja från Valne gård, vår lilla "blondin" är betäckt med vår egen Döggvi frá Ýtri Baegisá.
Det är också så spännande. Där hoppas jag såklart på en skimmel! Vackra Spes frá Littla Tungu är dräktig med Garri från Reykjavik. Stor investering som vi hoppas blir värd sina pengar. Garri har ju bevisligen gett många fina avkommor och Spes har en bra 1:a klass bedömning så chansen finns...
Om någon månad börjar pirret i magen, för det här är verkligen en härlig tid.
 Med skräckblandad förtjusning väntar man dygnet runt på det första lilla fölet, håller alla tummar man har för att fölningen ska gå bra.
Efter rundvandringen blev det kaffe, supergod kaka och en hel del småsurr i köket.
Trevlig lördagseftermiddag!

Spes och Muska

Ronja

Världes bästa Muska 19 år och väntar sitt 9:e föl.










Topphingstar på betäckningsauktion !

Då har man skaffat sig ännu ett digert arbete att fylla ut den näst intill obefintliga fritiden med.
Svenska Islandshästlandslaget har startat en facebooksida som heter just Svenska Islandshästlandslaget.
På denna hemsida pågår just nu en auktion där vem som helst kan köpa en betäckning med någon av dessa fina hingstar som finns med.
Otroligt snälla och vänliga hingstägare har skänkt en betäckning med sin hingst och alla intäkter vi kan få för den betäckningen går till landslaget.
Dessa pengar behövs verkligen!
Vi vill ju verkligen skicka ett fullt lag till VM i Österrike och även se till att våra ryttare får förutsättningar för att kunna prestera bra. Detta innebär ingen som helst lyx utan bara det mest nödvändiga, såsom boeende, transport för sin häst samt anmälningsavgift.
Som läget är nu betalar varje senior i landslaget 10 000:- till förbundet för sin landslagsplats.
Dessutom får de betala all mat samt sin egen resa själv, har man med sig en hästskötare vilket nästan är ett måste så kostar den minst lika mycket.
Jag tippar på att en sådan här resa kostar varje individ någonstans runt 40 000:- ur egen plånbok.
Jag undrar verkligen i vilken annan sport detta skulle vara acceptabelt?
Vi i landslagsledning och förbund försöker förtvivlat skrapa ihop de övriga pengarna som fattas. Dvs ungefär 250 - 300 tusen kronor.
Jag personligen tycker att vi har ett fantastiskt landslag som är vårt ansikte utåt i övriga islandshästvärlden. De är otroligt fina förebilder för oss alla andra som harvar på en något lägre nivå, inte minst för våra ungdomar som har drömmar och ambitioner.
Jag vet att massor av islandshästvänner gläds otroligt med våra framgångar och hejar och stöttar till tusen.
Låt för guds skull landslaget få kosta pengar! Det är den bästa marknadsföring vi har.
Med detta vädjar jag till er stoägare som kanske ändå hade tänkt betäcka i sommar.
Välj en av våra fina sponsorhingstar och lägg et bud på den. Med all sannolikhet får du en betäckning till ett otroligt bra pris samtidigt som du gör en STOR insats för landslaget !
Läs mer om detta på http://www.facebook.com/pages/Str%C3%B6msholm-Sweden/Svenska-Islandsh%C3%A4stlandslaget/201398796549979#!/

Unghingstar på rymmen!

Ännu en helg till handlingarna, fylld av diverse icke önskade aktiviteter.
Klockan 21.00 lördagkväll ringer telefonen och jag får veta att 8 unghästar befinner sig på grannens åker.
Yes! Det är precis i gränsen mellan mörkt och kolsvart ute, 7 av hästarna är ju som bekant brunsvarta dvs. samma färg som åkern och skogen bakom...
Laddad med grimmor och havrehinkar, två nästan frivilliga tonåringar drog vi iväg med bil för att leta.
Hittade ligan efter många om och men mitt på åkern. De kom så snällt och lät sig bjudas på havre, men sen var det stopp. Ingen grimma på mig inte..
En sjukt lång historia måste göras kort och efter ca två timmar och ytterligare fyra frivillgarbetare så lyckades vi fånga fyra hästar och driva resten av flocken med oss hem.
In med hela bunten i en hingstrasthage över natten.
På söndagsmorgonen klev jag upp tidigt och gick runt i lösdriften för att kolla vad som hade hänt.
STORT djur förmodligen älg hade krossat tre hagstolpar, rivit av tre rader med tjock ståltråd och därmed gjort en hel autobahn ut ur hagen. Tack för det!
Jag kan säga att det tog lite tid att laga detta,men tack vare vår fantastiske granne Börje som som vanligt fick rycka ut och hjälpa ensam kvinna i nöd så är nu hagen hel igen.

Stort tack också till närmsta grannarna Marcus och Kicki som offrade sin lördagkväll för att hjälpa till med hästarna, tack Anna och Dennis som gjorde en utryckning och åkte till Valne. Gulliga Emelie och gulliga Kajsa som var otroligt duktiga och hjälpsamma.

Det är faktiskt första gången detta händer med unghingstarna. Vi har försökt att bygga en otroligt stabil hage som ska vara mer eller mindre utbrytningssäker, men vad hjälpte det när skogens konung bestämde sig för att han skulle igenom. Vanligtvis brukar älgarna hoppa över, men så klart inte nu.

Det känns som att yttre makter verkligen vill ställa mitt häst och gårdsintresse på hårda prov, det är ju inte första gången jag ställer mig frågan vad jag håller på med egentligen?



Här är min verklighet



Medan det här känns mer och mer lockande...

Olika mål och förväntningar

Här på gården pratas det mer och mer om stundande VM i Österrike.
Det är länge kvar, men tiden går rasande fort och det är många pusselbitar som ska ramla på plats.
Otroligt skönt att veta redan nu att platsen i laget är säkrad, det gör ju planeringen så mycket lättare.
En landslagsplats kostar varje ryttare en hel del pengar. Det skälls rätt mycket på att landslaget alltid är så dyrt men ni ska veta att de pengarna är bara en bråkdel av vad det egentligen kostar.
Undrar vilken annan sport som skulle acceptera att deltagarna själva betalr sin resa och sitt tävlande för Sverige i VM?
Vilket fall som helst så är det så det är och vi raggar sponsorer för fullt.
Själv åker jag till Österrike i två skepnader, dels som landslagsledare och dels som groom. Längtar verkligen!
Mellan alla mina uppdrag så rider jag lite också (när vädreet är bra och hunöret är på topp..)
Deltog för ett par veckor sedan i Gneisis stora begivenhet "Vintertölt"
En okomplicerad tävling där man rider fyra sträckor i tölt på travbanan i olika tempon.
De fem bästa går till final och får rida direkt igen.
Tävlingen är otroligt uppskattad och öppen för alla. Den är definitivt inte riktad till eliten utan just för sådana som oss som inte siktar alltför högt i ridningen.
Nåja, det finns en klass för de duktiga också...
I årets vintertölt knep jag och Kolskeggur faktist en tredjeplats! Inte illa minsann..
Lena Adervall med Snekkja knep guldet och våran fantastiska stalltjej Anna tog andraplatsen.
Helt ok att förlora mot dessa tjejer, jag tar dom senare i år....
På så olika nivå är vi min sambo och jag vad det gäller ridning och tävlande.
Men det viktiga är att det finns glädje och förväntan i alla former av tävling, oavsett vilken nivå man befinner sig på.
Att få känna sig duktig och vara stolt över en kexchoklad och en gul rosett, jag är glad att jag fortfarande tycker det är häftigt!

Snabbtripp till Island

Fotograf: Lisa Mörtberg

Ja så såg det ut i den stora ishallen i Reykjavik i lördagskväll när Gummi på ett lånat sto red tölttävlingen "Den starkaste av alla".
Hästen var väldigt flott och hade mycket bensprattel, men Gummi provred henne en enda gång på fredag eftermiddag så det var inte plättlätt att veta var alla knappar satt då.
Han var ialla fall nöjd med tempoväxlingarna och beautytölten medan den korta tölten var lite spänd och styv.
Ja ja poängen blev 6,47 och räckte inte ens nästan till någon final men det var nog inte tanken heller.
Det är fantastiska hästar och otroligt duktiga ryttare med, det allra bästa som finns på Island så att slå sig in där på lånad häst hade inte varit normalt. Inte ens världens bästa töltryttare Johan Skulasson som också var inbjuden världsmästare lyckades ta en finalplats.
Nátthrafn hette hästen som vann och de ekipaget kammade hem 9,22 poäng i A-final! Sanslöst!
Även om det var en blixtsnabb tripp hem till Island över helgen så var det en härlig upplevelse och en stor ära att få vara med. Träffa alla gamla kompisar samt umgås med dotter och familj. Det var en skön batteriladdning inför en kommande tuff arbets och träningsperiod.