Och sedan sade vi JA!



Kära och lyckliga!




Och i följd av denna hektiska vecka på Wången så roddade vi ihop vårt bröllop...
Kom som en överaskning för många, men det var absolut ingen hemlighet.
Gummi föll på knä hemma på köksgolvet och friade en måndag eftermiddag i september. Lite överaskande eftersom han hade lovat sig själv som liten att aldrig gifta sig.
Jag svarade såklart ja och planeringen började.
Efter många om och med föll valet på vackra Sörmland. Min mamma har ett underbart sommarställe där och vi har många goda vänner i närheten.
Gummis familj kom från Island och några utvalda vänner kom härifrån, min familj och en del vänner söderifrån.
Detta blev en härlig mix som skapade en helt underbar dag och kväll.
Vigseln skedde i Kattnäs kyrka i Gnesta och festen hos mamma i Sundsör. Härligt rolig fest där stämningen var hög från första stund till sängdax vid ca 03.30.
Roliga och vackra tal, härlig isländsk stämsång blandat med snapsvisor. Massor av mat, tårta, champagne, vin och drinkar.
Mina landslagsungar gav oss en bröllopspresent så jag tappade andan och grät en skvätt. En gigantisk vit häst från "Skomakarns" keramik. Så otroligt vacker!
Fick massor av vackra presenter, så nu längtar jag verkligen till vårt nya kök blir färdigt så jag får dekorera.
Tack alla söta goa vänner och familj, ni gjorde den här dagen till något alldeles extra!
Tack också till Marie-Louise och Göran, Hannah och Magnus som jobbad hårt med arrangemanget.
Tack Heimir som slet hårt som tvåspråkig toastmaster, du var suverän!
Största Tack kramen får ändå min mamma som verkligen lade ner sin själ och hjärta, samt en enorm massa pengar på att orda detta fantastiska bröllop.



Bröllopspresent från alla landslagsungdomar



En vecka på Wången

Ibland snurrar livet väldigt fort... har inte hunnit blogga på ett bra tag men har inte hunnit så värst mycket annat heller.
Under denna tre veckors period har vi hunnit med att avverka avelsbedömningarna på Wången. Gummi visade 7 hästar och han var väldigt nöjd med dem alla!
Nöjdast så klart med Meyla från Jemthagen som för närvarande är Världens högst bedömda 6-åringa sto i år. 8.54 i totalpoäng! Detta gav Meyla en biljett till VM i Österrike. Vi gratulerar Leif och Maarit till denna fantastiska guldklimp och kommer att hålla tummarna hårt på VM. Finfina resultat blev det också för Yggdrasil från Jarde som höjde sin totalbedömning till 8.44. Endast 3 hundradelar från en VM resa. Vårt eget sto Dis från Gormgården som bara är 4 år fick en jättefin bedömning, hon är precis betäckt med Blaer frá Búdarhóli och den fölungen vill jag verkligen behålla!!
Samma helg var det också Norrländska mästerskapen på Wången, nationell tävling som jag jobbade med många veckor innan och nästan dygnet runt under tävlingen.
Lyckat arrangemang! Allt flöt fint, och vi fick se många fina hästar och fina visningar.
Som alltid en hejdundrande ryttarfest där man bjussade på ett "bejublat" kareokeinslag...
Gummi vann både stilpass och femgång med Döggvi. Kanonbra!
Hör och häpna... vi hade riktigt fint väder emellanåt.

                   Bjuder här på en bild av Meyla och Gummi som jag har snott från Maarits blogg.

Fölungar

Äntligen har hingsttrenden vänt för Valne Gård!
Från att i åtta års tid nästan enbart fått hingstföl så fick vi förra året två stoföl och ytterligare två stoföl i år. Härligt!
Årets två små damer föddes på söndag morgon den 8 maj, båda i princip samtidigt. Det kallar jag timing.
Maarit ringde mig och berättade att Spes hade fölat ett brunt stoföl efter Garri, samtdigt som hon berättar detta skriker hon plötsligt "Gud det är ett till... Till saken hör att Spes blev dräktig med tvillingar men vi klämde ett i ett tidigt skede. Jag hann bli bra jäkla rädd innan Maarit hade konstaterat att fölet levde, att det hade en egen mamma och att det dessutom var ett sto det med.
Vi var i Timrå på tävling men kunde inte hålla oss så vi tog en annan väg hem och åkte förbi Kallsta.
Lilla Garridottern fick vi inte komma nära, men hon var brun med stor vit stjärn och sprang lyckligt i grisepass efter sin mamma som trodde hon var vildhäst.
Lilla Döggvidottern däremot som har en mycket märklig färg, väldigt ljus med mörkt huvud och stor bläs. Hon var otroligt social och charmade mig totalt, jag blev helt förälskad i den lilla.
Vårt tredje avelssto Muska var ju inte dräktig så detta blev årets fölskörd. Så otroligt skönt när allting går bra, och både föl och mammor är friska och pigga.


Stofölet efter Döggvi och Ronja
Fotograf: Maarit Friman

 Ska åka till Kallsta och fotografera den andra lilla rackaren om vi nu får komma i närheten...