Vår lilla "bebis" Tina löper för första gången. Hon är bara åtta månader, så det var alldeles för tidigt tycker jag som hela tiden har varit medveten om att vi kommer att få ett litet problem den dagen...
Att vara medveten om.. och att förbereda sig för..är inte samma sak. Är expert på att skjuta bekymren framåt till den dag de bara dimper ner framför fötterna. Det gjorde det i lördags!
Mitt i ridkurs stöket förvandlas min tioåriga Jack russel hane till en galning, medan Tina blir överlycklig över att hennes ålderstigna bror plötsligt blir väldigt "leksugen". Shit, vad gör vi nu??
Punktbevakning på båda hundarna i fem dagar och sedan har vi börjat pusslandet...
Hundvakt till William onsdag och torsdag, hundvakt till Tina fredag, lördag och söndag. Willes tur igen att åka bort på måndag osv..
Har insett att det är minst två veckor kvar av kraftfull planering och logistik.
Just nu är båda hundarna deppade och saknar varandra,..eller William saknar nog inte Tina så värst mycket men däremot saknar han mej.
Jag som är kontrollfreak av värsta sort håller på att göra scheman för hämtningar och lämningar och överlappningar. Inser panikartat att på tisdag har vi INGEN hundvakt till någon av dem. Mitt i höglöpet!
Man kan ändå inte låta bli att undra hur korsningen Rottweiler / Jack russel skulle se ut ?
Vill inte veta, känner jag.
Nåja det är väl bara att bita ihop och sjunga med i Willes ylanden. Förr eller senare går det väl över - för den här gången..
Två vackra hundar, men de gör sig nog bäst var för sig....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar