Smågrabbar

Det är en salig blandning i vår unghingstflock nu.
Två kaxiga fyraåringar som är nykastrerade vandrar omkring, och har själva utnämnt sig till högsta cheferna för dessa 6 hektar...
Man kan ana sig till en något lojare och mildare attityd hos Baltazar efter ingreppet, vilket är väldigt skönt...
Fina Bassi som föddes snäll och har varit supersnäll under hela sin uppväxt fortsätter på det spåret. (Längtar till han blir helt ridbar även för en fegis..)
Några treåringar försöker ideligen tuppa upp sig mot cheferna med mindre lyckat resultat, men skam den som ger sig.
Snygga musblacken Gáski har varit hemma i Digernäs för kastrering och ihopläkning, han kom tillbaka till flocken i lördags och har sedan dess haft ett uppdämt lekbehov och verkar inte lida av att bli jagad av de äldre.
De flesta hos oss är två år och fortfarande små, söta och ödmjuka. Två stycken ettåringar har också släppts in i flocken får någon månad sedan. De är otroligt söta och charmiga, springer överallt tillsammans. Det ser ibland ut som om de sitter ihop med kardborreband i sidan. Jättenyfikna på de större hästarnas lek, men håller sig en liten bit ifrån och tittar storögt på det som ser ut som rätt hårdhänta lekar. Rätt som det är spritter dessa två småttingar iväg och busar precis som de lärt sig av de större, men på ett betryggande avstånd från huliganerna.
Nu när det är vår, varmt och soligt så blir det mer energi i flocken. Intresset för maten har avtagit lite och det är mer action på schemat.
Ofta är det rena shower därute och visst håller man andan ibland när hela drösen drar iväg i 100 knyck mellan granar och tallar.
Vet att det är nyttigt för dem och att lite skråmor och blodvite hör till en lagom tuff uppväxt.... men lite harig i mammahjärtat är jag allt ibland.

Nyfikna småttingar...

Mer nyfikna....

Gáski är tillbaka som vallack..men han vet nog inte om det.

Här kan man även stifta bekantskap med en vuxen vallack..