Premiärturen

Igår reds Sproti för första gången sedan den 24 juli, den dagen han insjuknade i denna mystiska sjukdom.
Resan därifrån har varit lång och kantad av hopp och förtvivlan och väldigt mycket sorg.
Det var otroligt skrämmande den dagen vi satte ut cortisonet för det var då vi skulle få svar på om sjukdomen var kronisk eller botad.
Peppar peppar ta i trä, men i dagsläget är Sproti fräsch, pigg och med bra värden rakt igenom.
Det är fortfarande för tidigt att säga om han blir helt återställd eller om sviterna av sjukdom och medicinering har påverkat hans kropp för all framtid.
Vi kan bara hålla tummarna och följa honom dag för dag. I vilket fall som helst så mår han bra och trivs med livet, och den vetskapen räcker långt.
Om han inte kan tävlas mer så får vi leva med det, då får han bara vara gårdshäst och tillbringa resten av livet som en pensionerad "old hero" tillsammans med frugan (Emma frá Hlemmiskeidi)
Första ridturen gick i alla fall strålande och Sproti var pigg och på hugget.
Svårt att säga vem som hade roligast - hästen eller ryttaren?