Ett riktigt trauma på många sätt...
Hästkliniken gav ett utlåtande - typ, det kanske går att läka ihop men avlivning är nog bättre. Agrias veterinär sa - nej ingen avlivning ni får behandla. Rådgivande veterinär i Sundsvall - Detta går att fixa, hästen ska vila... Veterinär hemma - avliva hästen, det kommer inte att bli bra.
Själv stod man som ett fån och visste varken ut eller in. En fantastiskt fin häst med superfina gångarter i sina allra bästa år.
Med vilken etisk rätt skulla jag fatta ett beslut - leva eller dö? Hade hästen lidit och haft megasmärtor hade valet varit lätt, men så var det inte.
Sagt och gjort vi fattade beslutet att försöka.
Det blev uppbunden i box i tre månader, förskräckligt! Stackarn var så trött i benen så han visste inte vad han skulle ta sig till. Ytterligare tre månade boxvila fast lös. Nu blev det mer humant.
Korta vistelser i hage, små promenader, lätt ridning och nu träning.
Under tiden har vi jobbat stenhårt med specialfodring för att undvika kolik, masserat hela hästen flera gånger om dagen för att hålla igång blodcirkulationen.
Vad som hände först och främst var att hästen blev mycket mer social, avslappnad och trygg, faktiskt mycket gladare.
Dessutom är det så jäkla roligt att idag kunna säga att Galdur är frisk och superfräsch!
Malin Ihrén som har ridit Galdur hos oss i flera år har pysslat om hästen under hela tiden, nu är det hon som får rida honom och försöka få honom i gammal god form och de är på rätt väg.
Vi tog en tur tillsammans i solskenet igår, tyvärr bara i skritt på grund av stenhårt underlag.
Men jag blir varm i hela mammahjärtat när jag ser hur fin han är.
Stort tack till Malin Ihrén, Anna Mattsson, Eva och Erica Herbertsson som la ner tonvis med arbete och kärlek för att hjälpa Galdur.
Vilken solskenshistoria det blev tillslut. Men vilket jobb ni har lagt ner. Stor beundran.
SvaraRadera