Ännu en skönhet till gården..

Vi har gått i väntans tider ett par veckor. Vi visste inte riktigt exakt när det var dags för Spes att föla, men vi anade att det skulle vara i månadsskiftet april-maj.
Hon gjorde sig verkligen ingen brådska utan väntade lugnt ända till fredag morgon den 16 maj.
Den natten vaknade jag en gång i timmen riktigt förbannad på mig själv för att jag inte hade hört sms signalen på telefonen.
Det var aldrig någon sms signal....... Däremot när jag satt i bilen på väg till jobbet och förmodligen sjöng högt och ljudligt till tonerna av någon hit på Rix morronzoo kom sms signalen som jag helt och hållet missade.
Det blev Gummi som fick förmedla nyheten om att jag blivit "mormor" igen!
Kvällen innan hade vi en träff i tävlingskursen där vi började prata föl och fölning. Maarit berättade att hon trodde på fölning kommande natt. Vi pratade om vad man ville ha... typ färg, kön mm.
Jag är väldigt svag för Petra Deimos vackre Bragi, som är brun med massor av man och med mjölmule. Då slog det mig att precis det vill jag ha, vilket jag berättade där vid bordet...Könet spelade inte så stor roll, vi har fått så många ston  i flera år nu så en hingst skulle vara lika välkommet.
Men vad får jag då se på morgonen när jag till slut fattat att jag hade bild på underverket i telefonen.. En brun hingst med mjölmule!!
Återigen har jag stått i direktkontakt med "Kosmos" (det är Agneta Atleström som lärt mig detta...) Det här har hänt förr..
Tokmycket jobb hela dagen så det blev inte läge att åka och titta förrän på eftermiddagen.
Långbent, vinglig och vacker.
Spes är en mycket speciell dam som inte är helt social, definitivt inte när hon precis blivit mamma.
Fick väl komma som närmast sisådär 25 meter, helt omutbar fast jag hade med mig ett kilo morötter.
Tur att det fanns fler runda damer i hagarna som gladeligen åt upp dessa.
Vi beundrade i alla fall vår blivande stjärna på avstånd. Grabben ska få ett namn som börjar på T, eftersom stolt far är Teigur von Kronshof.
Gummi och jag är sällan överens om hästnamn, det tar några veckor innan vi har enats.
Varje gång ett föl föds och allt har gått bra så lossnar en stor klump i magen.... det är lycka!
Nästa klump fastnar snart igen, för finaste Muska ska föla i månadskiftet juni-juli. Undrar vad jag ska önska mig då??

Jag har haft fräckheten att sno alla bilder av Maarit Friman, hoppas hon inte stämmer mig....
Lovar att publicera egna bara jag får komma i närheten av snyggingen någon gång...