Härligaste tejejerna

Jag har förmånen att få vara med i världens härligaste tjejgäng! (Baccelitbrudarna)...
Vi är 10 tjejer i åldrarna 40 - 52 som har hängt ihop i ungefär 20 år. Helt otroligt..
20 år är en lång tid och det är verkligen samma gäng hela tiden, ingen hoppar av och ingen kommer till.
Under alla dessa år har det ju verkligen hänt en hel del med oss alla. Det har varit skilsmässor, barnafödande, bröllop, födelsedagar, sjukdomar,  ja i princip allt som hör till ett normalt liv.
Oavsett var man befinner sig i livet så finns alltid tjejerna där som ett stöd. Det är ett socialt nätverk som är helt oslagbart. Vi känner varandra så väl och hjälper och stöttar varandra så fort det behövs.
Framför allt så har vi mycket fester, resor, after works mm.
Vartannat år åker vi på en förlängd weekendresa någonstans i världen. Madde som är banktjej ser noga till att dra av oss 300:- i månaden som går in på något konto i Nordea. När det så blir dax för resa så finns alla pengar till det. Vi har under åren hunnit med Stockholm, London, Paris, Prag, Barcelona, Italien 2 ggr och nu är vi faktiskt på väg till Comosjön i Italien. Ska bli så vansinnigt roligt! Det kommer att bli mycket cava och  tilltugg, långa härliga middagar, shopping och massor av skratt. Längtar...
En annan tradition som skapades för tre år sedan var en årlig fest hemma hos oss i Valne. Vårt gästhus blev snabbt omdöpt till "klubbstugan" och där är det alltså möte lördagen efter midsommar varje år.
Vi börjar med lunch vid 12 tiden, knytkalas med ett gigantiskt överflöd av mat och mousserande vin.. sedan brukar vi heja på St Olovs löparna som springer förbi, ryktas att det är bästa sträckan.... Efter det lastar vi fyrhjulingen och släpet med vin, tilltugg, 10 galna brudar och åker till Playa Alsensjön.
Ridning så klart obligatoriskt. Gummi får agera ridledare åt de som vill rida, har alltid gått bra hittills peppar peppar..Kvällen avslutas med grillning.
Till saken hör att dessa brudar är helt härligt galna, det är inte en lugn stund på hela dygnet. Samtalsämnena är inte alltid helt rumsrena och det är högt till tak.
Jag älskar verkligen alla "mina" tjejer och hoppas vi kommer att hålla ihop till vi blir minst 100 år!

Och VM fortsatte

VM känns redan ganska långt borta och jag ska inte orda så mycket om allas resultat för de har legat ute i en månad snart...
Gummi tog ialla fall två silvermedlajer i PP1 och i Passlöp 250 m, vilket var en otrolig prestation med tanke på förutsättningarna!
Guldmedaljen var så klart i planeringen men ibland har man inte marginalerna på sin sida, så är det.
Avelsbedömningen av Meyla slutade helt ok men började med en rejäl sänkning. Lilla rara Meyla tog resan ganska hårt (ensam tjej bland 8 hingstar och 1 vallack...) hon har heller inte någon erfarenhet av resor och så mycket uppståndelse. Hon var pigg och fräsch i kroppen men stängde av mentalt. På lördagens prisutdelning var hon sig själv igen, men det var så dags då.... I vilket fall som helst så vet vi alla som sett henne här på hemmaplan att hon är mer än värd sin fina Wången bedömning. Och att komma trea på VM med 230 mils resa i benen det är banne mig inte fy skam! Fantastisk häst!
Mina landslagsungdomar "snorisarna" skötte sig helt fantastiskt! Två guld, ett silver samt en bronspeng till Linda och Isak bland seniorerna. Hurra för dem - helt underbara!
Detta VM är inte det som går in i min historiebok som ett av de bättre... organisationen var strulig, regnade floder (allt på en leråker) dyrt som sa...n. Vi bodde på ett underbart hotell men hade ca 35 minuters resväg enkel resa till tävlingen vilket blev över 100 mil extra resa.
Härlig stämning i laget och fantastiska prestationer lös upp tillvaron en del. Har ju världens bästa kollegor också, Heimir, Eva och Lisa. Ett superbra team. Men hemlängtan fanns där ändå och fler än en gång frågade jag mig själv vad i hela friden jag höll på med...
Näst sista dagen blev jag trampad av en broddad häst och bröt en tå, på hemvägen fick jag 2 000:- i fortkörningsböter.. Kände inte spontant att jag längtade till nästa VM kan jag lova, men man glömmer snart och då är det bara det roliga kvar i minnet.
Tack till alla härliga ryttare (framförallt mina ungdomar), Heimir, Eva, Lisa, Florian och Sisso
Ett underbart gäng!


Meylas avelsbedömning där hon höjde exteriören till 8.20



Team Meyla



Hela landslaget (Foto: Kristoffer Berg)



Så väl värda ett glas champagne på söndagkväll för att fira Sveriges framgångar.



Nu har det varit mycket

Inget bloggande på en hel månad.... inte bra.
Kan bara skylla på att vårt liv har gått i ett alltför högt tempo i sommar och inte förrän nu försöker vi landa någotsånär.
Nationell tävling, bröllop, tjejfest och ett SM lyckades vi knåpa ihop under en månad. Två veckor efter SM var det så dags för avresa mot Österrike. Den perioden var otroligt nervpåfrestande pga att Sprotis tidigare vrickning i ett framknä blev sämre efter SM och han ordineraes behandling och vila... Han reds lite fint de sista fyra dagarna innan avresa och vi var inte ens säkra förrän samma dag att vi kunde åka.
Nåväl way we go..... 10 kg ren och älgkött, tunnbröd, messmör, lingonsylt, vanlig svensk vodka var en del av packningen. 8 lådor landslagskläder, 2 cyklar och en häst....

Första etappen gick till Gnesta. Där fick vi inkvartera häst på Borgs gård - helt fantastisk gård med underbara människor.
Efter mysig grillmiddag med övernattning hos mamma gled vi vidare till Trelleborg. Ombord på färjan som skulle ta oss till Rostock över natten.

Nästa dag åkte vi hela resan ner till St Radegund, 12 timmar med en del stopp för rastning. Det var inte lätt att hitta tävlingsplatsen som var placerad mitt ute på landsbygden, men efer ett antal telefonsamtal några smärre vredesutbrott så var vi framme.
Sproti var pigg och helt superfräsch efter den långa resan. Vi var första svenskar på plats så det var bara att välja boxar.
30 minuters bilfärd till hotellet där vi åt en efterlängtad middag och sedan var det godnatt..
Hela torsdagen gick åta att utforska tävlingsplatsen, fixa alla badges, få någon ordning på lanslagstältet, hagar mm. På kvällen anlände resten av svenska gänget. Alla hästar skutta av lastbilarna och var superfina. Fick beröm av tävlingsveterinärern eftersom hästarna var i sådant bra skick vid ankomst.
En salig röra innan alla hade installerat sig, burit grejor och fått ordning.
Middag och godnatt igen..
På fredags morgon hade Gummi rejält ont i nacke och huvud, det hade startat redan dagen innan men vi tänkte inte så mycket på det. Smörjde med Voltarensalva och stoppade i honom Ipren, iväg till tävlingsplatsen. Vi hade nästan 4 mil dit så det tog en stund att pendla. Full fart hela dagen med att organisera oss på plats, möten mm. Gummi red Sproti en liten vända men han mådde inte bra alls. På eftermiddagen då vi satt i landslagstältet såg vi plötsligt hur halva ansiktet rasade ihop och han hade extremt ont i huvud, nacke och vänster sida. Ett snabbt samtal till Florian som var på hotellet, han ringde ambulans och vi åkte snabbt från tävlingsplatsen för att möta upp ambulansen vid hotellet.
Ordentligt medtagen och ett blodtryck på 220/130 gav en ilfärd till närmsta sjukhus. Massor av prover och undersökningar, sängläge och dropp. Här måste jag få ge ett Stort Tack till Florian, Sisso och Florians pappa som följde med mig till sjukhuset och dels ledde mig runt där och dels tolkade. Det var en förvirrad situation och jag kan verkligen inte tyska.. Att Florians pappa är en person med inflytande i Braunau förstod jag snabbt. Sesam öppna dig... och vips var Gummi flyttad till en bättre avdelning med otrolig service. Läkarna började direkt att prata MR röntgen av skallen och att han skulle vara inlagd på sjukhus minst till och med måndag. Då reste sig Gummi rakt upp och vrålade NEIN!! och så blev det.
Kompromiss med läkarna - permis på dagtid efter cortisonbehandlingen för att kunna rida, men tillbaka till sjukhuset på kvällen. (Tror inte att den dealen funnits där förr...)
Vid det här läget så var de rätt säkra på att det var en ansiktsförlamning orsakad av stress och för mycket air condition i bilen på väg ner, men de ville ändå vara säkra så provtagningarna fortsatte.

Tjurskalle Gummi mådde verkligen inte toppen och såg ut som en maffia gangster i ansiktet, men red och tränade ändå. Dessutom fanns också fortfarande rädslan över Sprotis knäskada. Inte roliga dagar, det kan jag lova!!  Fortsättning följer...

Bråda tider inför VM avresa..

Vardagen rullar på för fullt hos oss.
Vansinnigt mycket jobb på konditoriet, hemma byggs det kök för fullt och rids några hästar.
Mycket tid har gått åt till uttagningskommité arbetet och det som följer med detta.
Att få alla ryttare att boka hur många matbiljetter de ska ha, groom boeende eller inte, hästens transport med hästbuss eller inte... påskrivna landslagskontrakt osv. det är en hel del skaer som ska falla på plats på väldigt kort tid.
Eva Spegel som är huvudkoordinator i detta jippo lär ju inte ha det helt lätt..
Uppmärksamheten på Jämtlands två VM ryttare har också börjat trappas upp. I går var det filmning och intervju med Mitt-Nytt och idag var det Radio Jämtlands tur att komma till gården.
De närmaste dagarna kommer att gå åt till att ragga ihop all "utrustning" som ska med; kaffebryggare,kaffe, kakor, flaggor, svensk mat till Nationernas afton, cyklar, blädderblock, sjukvårdskit mm. VM blir årets semester för mig men jag vet verkligen inte om jag kan kalla det semester....
http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fsvt.se%2F1.2483395%2Fkrokomsryttare_i_vm&h=JAQCoaIxW
Här är en länk till inslaget i Mitt-Nytt i går kväll.

Uttagning till landslag

Under hela tävlingssäsongen har både jag och Gummi samt tre personer till spanat på kandidater till landslaget.
Detta innebär att vi kollar ekipagen live på tävlingar, följer upp resultat och formkurvor, jämför med övriga länders resultat mm.
Efter de första tävlingarna så känns allting väldigt lätt och soklart, efter alla nationella tävlingar är det betydligt rörigare men ändå halvklart.
SM som väger tyngst i uttagning är finalen för oss, där måste vi sätta allt. Då känns det plötsligt inte alls lätt...
Vi tittar på alla klasser och alla ekipage, diskuterar, vrider och vänder. Ända tills för två år sedan tog man ut laget redan efter töltfinalen på SM, vilket naturligtvis var spännande och roligt. Efter att ha jobbat med den varianten i ett år så kände jag att det är inte rättvist. SM är stressigt, ryttare som tidigare var självklara faller bort och tvärtom. Att pressa fram ett lag med sådan stress bäddar för felbeslut.
Vi gjorde om systemet och nu presenterar vi årets landslag på tisdagen efter SM. Med facit i hand kan jag säga att det är ett måste. Bitar och detaljer måste falla på plats, saker måste ältas och jämföras fram och tillbaka. Många länder har sina mästerskap samtidigt och då hinner vi även se deras resultat. Allt detta för att få det mest rättvisa landslaget.
Ryttarna satsar helhjärtat och det får inte bli fel. Naturligtvis är ingen felfri och jag säger inte att vi kanske alltid har superrätt, men vi tar ut ett lag som vi verkligen har analyserat och det laget kan vi stå för med rak rygg. Det ligger oceaner av tid bakom detta arbeta, det kan jag garantera.
Det känns otroligt skönt att kunna stänga UK pärmen för i år. De sista motiveringarna mailade jag iväg klockan 12 i natt och jag är otroligt stolt över mitt fina ungdomslandslag.
De flesta har jag haft sedan tidigare men jag har även fyra nya ryttare med i år.
Det ska bli jättespännande att följa dessa ekipage fram till nästa års Nordiska mästerskap.
Spännande blir det naturligtvis också att få åka med tre toppekipage till VM, härliga tjejer som kommer att ge allt!
Ungdomslandslaget i sin helhet:
Linda Antonsson  VM
Sandra Jonsson    VM
Johanna Berg       VM
Lovis Enblom, Albin af Klintberg, Felicia Lindblom, Helena Kroghen Adalsteinsdottir, Theresia Kristoffersson; Matilda Rolf, Johanna Wingstrand, Annie Ivarsdottir samt en plats tom som väntar på Julia Lindmarks resultat från Isländska Mästerskapen.

Vilket SM!

Årets Svenska Mästerskap var en härlig tillställning.
Bra organiserat, trevligt bemötande, kanonfint väder och sist men inte minst stora framgångar!
Sproti har varit skadad i ett framknä under försommaren (det som inte fick hända...) men fick bra behandling och vila. Därför har han inte tävlats på någon nationell tävling i år, vilket gjorde att SM var premiärtävlingen och dessutom med väldigt lite ridning innan.
Tanken var att testa stilpassen och 250 meter passlöp för att kolla av läget, och se efter om han hade resultaten i kroppen.
Om han inte hade presterat bra på SM så hade han heller inte fått åka till VM. Skulle inte vilja att legenden Sproti skulle behöva visa upp dåliga resultat på grund av för lite träning, då hade vi hellre väntat till nästa VM och försökt kvala till det.
Men.... den fantastiska hästen var för det första överlycklig att få åka med på transporten och dessutom taggad till tusen. Hela vinterns träning fanns kvar i honom och han gjorden den bästa stilpassen någonsin. Vann SM guld på den fantastiska poängen 9.05! Han är bara helt otrolig... nåja ryttaren är inte dålig han heller. De ställde upp i de två första passförsöken och fich en fin tid på 22.37, även om han har sprungit en sekund snabbare på VM 2009 så var det här en bra tid på första tävlingen och med en något mjuk bana. Det blev SM guld igen!
Nu var det färdigridet på Sproti, sparar resten av kraftrna till VM.
Döggvi skötte sig bara fint och vann B-finalen i femgång och gick upp i A-final. Det stora fokuset låg på Sproti hela helgen så det blev inte helt rättvist upplägg för den vita pållen, men han är fortfarande i utveckling och har inga som helst förväntningar på sig ännu.
Vackra Meyla visades på en show där alla avelshästar som ska åka till VM var med. Härlig som alltid och med massor av utstrålning. Ser fram emot att få rida henne i Österrike.
Stort tack till vår landslagsveterinär Florian Lackner som har hjälpt oss med Sprotis ben under sommaren och fortfarande har full koll på läget. Du är guld värd!

Incheckad i Eskilstuna

Då har SM äventyret börjat.
Bilade från Östersund i går vid lunchtid med tre hästar i transporten. Döggvi, Sproti och Meyla.
Törs inte ens tänka på vilket värde vi drar runt med på vägarna...
Vi övernattade hemma hos Helene och Ronny där hästarna fick varsin hage, samt stora fina boxar. De var superfräscha efter resan.
Själva fick vi fantastiskt god mat och gott vin. Supermysig kväll med goda vänner är en härligt start på "semestern"!
Vidare mot Eskilstuna där vi checkade in vid ett tiden. Fick ett helt eget stall med tre boxar och egen duschspilta, helt fantastiskt lyxigt!
Hästarna fick sin lunch och en vilopaus efter resan som inte var alltför lång, under tiden åkte vi och checkade in på hotellet i City.
Gummi åkte tillbaka till Sundbyholm för att rida alla tre hästarna på banan, medan jag stannade på hotellet och bara relaxade. Gud så härligt... har inte varit mycket sådant hittills i sommar.
Förutom hästskötare åt tre hästar så har jag också uttagningskommitén att arbeta med under helgen.
Senaste veckan har gått åt att lusläsa resultat både svenska och utländska för att kunna göra en sammanställning över alla våra eventuella landslagsryttare och framför allt de 7 seniorer och 3 ungdomar som ska representera Sverige i VM i sommar.
Det är banne mig ingen lätt och tacksam uppgift, några blir ju superlyckliga och några jättebesvikna. Men så är det och vi kan bara lova att göra vårt allra bästa för att vara så pålästa och förberedda vi kan inför SM. SM väger ju tyngst i uttagningssammanhang så det är denna helg det gäller...
Från förra året beslutade vi oss för att presentera laget två dagar efter SM, detta för att det inte ska få bli några misstag i all stress. Att ha allting superklart direkt efter töltfinalen är otroligt stressande och det kan lätt bli så att man väljer in "fel" ekipage. Saker och ting måste få landa och detaljer falla på plats.
Vi kommer att ha ett telefonmöte på måndag kvll eller tisdag morgon i UK. Efter det så ringer vi upp alla ryttare som kommit med i laget. Kan gissa att många sitter med telefonen klistrad i handen och är äckligt nervösa.
Vill i alla fall önska alla Stort Lycka Till, och jag måste också få säga att jag som ungdomslandslagsledare har haft ett helt fantastiskt lag detta år och jag är helt övertygad att årets lag blir precis lika bra.
Må bästa ekipage vinna!

Och sedan sade vi JA!



Kära och lyckliga!




Och i följd av denna hektiska vecka på Wången så roddade vi ihop vårt bröllop...
Kom som en överaskning för många, men det var absolut ingen hemlighet.
Gummi föll på knä hemma på köksgolvet och friade en måndag eftermiddag i september. Lite överaskande eftersom han hade lovat sig själv som liten att aldrig gifta sig.
Jag svarade såklart ja och planeringen började.
Efter många om och med föll valet på vackra Sörmland. Min mamma har ett underbart sommarställe där och vi har många goda vänner i närheten.
Gummis familj kom från Island och några utvalda vänner kom härifrån, min familj och en del vänner söderifrån.
Detta blev en härlig mix som skapade en helt underbar dag och kväll.
Vigseln skedde i Kattnäs kyrka i Gnesta och festen hos mamma i Sundsör. Härligt rolig fest där stämningen var hög från första stund till sängdax vid ca 03.30.
Roliga och vackra tal, härlig isländsk stämsång blandat med snapsvisor. Massor av mat, tårta, champagne, vin och drinkar.
Mina landslagsungar gav oss en bröllopspresent så jag tappade andan och grät en skvätt. En gigantisk vit häst från "Skomakarns" keramik. Så otroligt vacker!
Fick massor av vackra presenter, så nu längtar jag verkligen till vårt nya kök blir färdigt så jag får dekorera.
Tack alla söta goa vänner och familj, ni gjorde den här dagen till något alldeles extra!
Tack också till Marie-Louise och Göran, Hannah och Magnus som jobbad hårt med arrangemanget.
Tack Heimir som slet hårt som tvåspråkig toastmaster, du var suverän!
Största Tack kramen får ändå min mamma som verkligen lade ner sin själ och hjärta, samt en enorm massa pengar på att orda detta fantastiska bröllop.



Bröllopspresent från alla landslagsungdomar



En vecka på Wången

Ibland snurrar livet väldigt fort... har inte hunnit blogga på ett bra tag men har inte hunnit så värst mycket annat heller.
Under denna tre veckors period har vi hunnit med att avverka avelsbedömningarna på Wången. Gummi visade 7 hästar och han var väldigt nöjd med dem alla!
Nöjdast så klart med Meyla från Jemthagen som för närvarande är Världens högst bedömda 6-åringa sto i år. 8.54 i totalpoäng! Detta gav Meyla en biljett till VM i Österrike. Vi gratulerar Leif och Maarit till denna fantastiska guldklimp och kommer att hålla tummarna hårt på VM. Finfina resultat blev det också för Yggdrasil från Jarde som höjde sin totalbedömning till 8.44. Endast 3 hundradelar från en VM resa. Vårt eget sto Dis från Gormgården som bara är 4 år fick en jättefin bedömning, hon är precis betäckt med Blaer frá Búdarhóli och den fölungen vill jag verkligen behålla!!
Samma helg var det också Norrländska mästerskapen på Wången, nationell tävling som jag jobbade med många veckor innan och nästan dygnet runt under tävlingen.
Lyckat arrangemang! Allt flöt fint, och vi fick se många fina hästar och fina visningar.
Som alltid en hejdundrande ryttarfest där man bjussade på ett "bejublat" kareokeinslag...
Gummi vann både stilpass och femgång med Döggvi. Kanonbra!
Hör och häpna... vi hade riktigt fint väder emellanåt.

                   Bjuder här på en bild av Meyla och Gummi som jag har snott från Maarits blogg.

Fölungar

Äntligen har hingsttrenden vänt för Valne Gård!
Från att i åtta års tid nästan enbart fått hingstföl så fick vi förra året två stoföl och ytterligare två stoföl i år. Härligt!
Årets två små damer föddes på söndag morgon den 8 maj, båda i princip samtidigt. Det kallar jag timing.
Maarit ringde mig och berättade att Spes hade fölat ett brunt stoföl efter Garri, samtdigt som hon berättar detta skriker hon plötsligt "Gud det är ett till... Till saken hör att Spes blev dräktig med tvillingar men vi klämde ett i ett tidigt skede. Jag hann bli bra jäkla rädd innan Maarit hade konstaterat att fölet levde, att det hade en egen mamma och att det dessutom var ett sto det med.
Vi var i Timrå på tävling men kunde inte hålla oss så vi tog en annan väg hem och åkte förbi Kallsta.
Lilla Garridottern fick vi inte komma nära, men hon var brun med stor vit stjärn och sprang lyckligt i grisepass efter sin mamma som trodde hon var vildhäst.
Lilla Döggvidottern däremot som har en mycket märklig färg, väldigt ljus med mörkt huvud och stor bläs. Hon var otroligt social och charmade mig totalt, jag blev helt förälskad i den lilla.
Vårt tredje avelssto Muska var ju inte dräktig så detta blev årets fölskörd. Så otroligt skönt när allting går bra, och både föl och mammor är friska och pigga.


Stofölet efter Döggvi och Ronja
Fotograf: Maarit Friman

 Ska åka till Kallsta och fotografera den andra lilla rackaren om vi nu får komma i närheten...